Vår ryggrad (eng: spine/backbone, latin: vertebrae) består av ett antal kotor och delas upp i följande sektioner:
- Halsryggen 7 halsryggskotor (C1-7) – eng: cervical
- Bröstryggen 12 bröstryggskotor (T1-12) – eng: thoracic
- Länden/ländryggen 5 ländryggskotor (L1-5) – eng: lumbar
- Korsbenet 5 sammanväxta kotor (S1-5) – eng: sacral
- Svanskotan 3-4 sammanväxta kotor (Coccyx) – eng: coccyx
Som du ser är varje sektion i ryggraden numrerad uppifrån och ner (T ex. cervikala, dvs. C1-C7, thorakala, dvs. T1-T12 osv.).
Framifrån och bakifrån är ryggraden normalt rak och symmetrisk. Men om du ser ryggraden från sidan bildar den en S-kurvatur i formen. S-kurvaturen finns där för att ge så effektiv stötdämpning som möjligt när vi rör på oss. Denna stötdämpning skyddar även våra känsligaste organ, nämligen synen, balansorganet och hjärnan vid rörelser.
Man kan säga att nacken svankar, bröstryggen kutar, länden svankar och korsbenet kutar. Ibland ser man termerna lordos för svank respektive kyfos för kut. Detta är vår normalkurvatur. Dock kan nämnas att även om ländryggen ska svanka i ryggraden (på kotnivå), ska det knappt synas för blotta ögat (på hudnivå), då vi t ex. har 7cm muskler utanför ryggraden i höjd med L4. Så naturlig svank i länden är nästintill ”rak” utanpå. Bjuder på foto på mig med ”normal svank”.
Mer kotfakta
Vi har alltså 24 kotor i vår ryggrad (förutom sacrum och svanskotan).
Halskotorna är mindre till storlek och sedan ökar storleken nedåt, dvs. bröstryggskotorna är ”mellanstora” och ländryggskotorna är störst och mest robusta.
Kotans främre kraftigare del kallas kotkropp (vertebral body i bilden nedan). Mer fakta om kotorna kommer i mitt nästa inlägg om diskbråck.
Alla kotor har ett hål bakom kotkroppen. När kotkropparna ”staplas” på varandra i ryggraden bildar dessa hål ett rör som kallas ryggmärgskanalen (canalis vertebralis). I Ryggmärgskanalen (spinal canal i bilden nedan) går ryggmärgen (del av vårt centrala nervsystem). Den känsliga ryggmärgen (spinal cord i bilden nedan) omsluts av 3 ryggmärgshinnor (även kallade hjärnhinnor) för att skydda den. Den yttersta hinnan, som är tjockast heter dura mater.
Mellan varje kotpar bildas ett hål (neural foramen i bilden nedan) i sidled, där dura mater kommer ut som en ärm. I denna ärm kommer nervrötter ut från ryggmärgen. Nervrötterna övergår sedan i nerver som sedan går ut till hela kroppen.
Bröstkotorna är de ryggkotor som ledar mot revbenen (costae). T1-10 har revben som går runt till bröstbenet på framsidan. T11-12 har korta revben som inte går hela vägen runt.
Ländkotorna medger bakåtböjning och framåtböjning, men vill ogärna böjas åt sidorna eller rotera. Rotationen bör vi ta ut i bröstryggen, just vid T11-12 (se de röda pilarna).
