I serien om benhinneinflammation finns tre delar:
Del 1 Symptom, orsak, inflammation, antiinflammatoriska preparat och pronation
Del 2 Nervanatomi, nervhälsa och cirkulation påverkar benhinneinflammation
Del 3 (P)rehab och behandling vid benhinneinflammation (stressreaktion i benhinnan)
Din nervhälsa påverkar benhinneinflammation
Ja jag har ju erkänt att jag är ”nervnörd”, med det menar jag att jag ser på olika utmaningar i kroppen från ”nervperspektiv”, funderar alltså på hur nerver påverkar resten av kroppen i olika sammanhang. För kan man få nerverna, ”kroppens kontrollpanel”, att må bra och fungera bra, då kommer resten nästan ”på köpet”.
Nervanatomi som alla förstår
Man kan dela in vårt nervsystem på flera olika sätt.
Dels ”geografiskt” i CNS och PNS. CNS är det centrala nervsystemet som består av hjärna och ryggmärg. CNS är kontrollcentralen i din kropp, en ”dator” som styr alla aktiviteter i din kropp. PNS är det perifera nervsystemet som är nervsystemet utanför hjärna och ryggmärg. PNS är kablarna som kopplar in de olika kroppsdelarna till ”datorn”.
Funktionellt gör man denna fördelning:
Autonoma nerver – våra icke-viljestyrda nerver
Många av våra funktioner kan vi inte medvetet styra. Man kan säga att det är funktioner som är för viktiga för att vi ska ”få” styra över dem. Det autonoma nervsystemet gör detta ”per automatik”, till exempel kontroll av blodtryck, andning, hjärtslag, blodcirkulation, matsmältning och att hålla rätt kroppstemperatur. Kroppen är inte tillsagd att sköta dessa uppgifter.
Det autonoma nervsystemet (icke viljestyrda) har flera indelningar (sympatiska och parasympatiska). Jag går inte in mer på det här utan skriver att en av dess uppgifter är att påverka cirkulationen.
Vad menas egentligen med cirkulation?
Med cirkulation avses oftast blodflödet genom kroppen. Tack vare cirkulationen kan syre, näringsämnen samt olika hormoner och signalsubstanser föras runt i kroppen. Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de olika ämnena. Blodet för även bort avfall som bildats vid ämnesomsättningen. Hjärnan och nervsystemet kan reglera blodflödet för att bland annat justera blodtryck och kroppstemperatur.
Man kan säga att cirkulationen (blodflödet) kan vara normal eller lägre är normal. Den går ofta att ”putta på” om den är lägre än normal, men man kan inte optimera en redan normal cirkulation.
Somatiska nerver – våra viljestyrda nerver
Att till exempel springa, prata eller äta är viljestyrda handlingar. Det är handlingar och rörelser din hjärna väljer att göra.
Våra somatiska nerver delas upp i sensoriska och motoriska nerver
Sensoriska nerver är nerver som skickar signaler till hjärnan eller ryggmärgen med information från olika känselkroppar. Varje sekund får hjärnan massor av information från både insidan och utsidan av din kropp. Signalerna från kroppen går till ryggmärgen, många av dem går sedan vidare via hjärnstammen upp i hjärnan. Hjärnan analyserar informationen och bestämmer vad som ska göras. Dina sinnen är alltid aktiva (lukt, känsel, syn och hörsel), även när du sover. Vissa signaler kan ryggmärgen själv hantera för att snabbare kunna låta kroppen agera på impulser. Det kallas reflexer. Reflexer fungerar utan att hjärnan är inblandad.
Motoriska nerver är nerver som skickar signaler till våra muskler för att utföra en rörelse. Motoriska signaler går alltså från hjärnan eller ryggmärgen till kroppen. För att skapa en rörelse, till exempel böja knäet, behöver vissa muskler slappna av och vissa muskler spännas.
Varför är ryggraden aktuell när det gäller benhinneinflammation?
Alla nerver går från hjärnan till ryggmärgen inne i ryggraden (CNS). Här kan du läsa mer om ryggradens anatomi. Mellan varje kotpar i ryggraden kommer det ut en ärm med nervrötter. På olika nivåer i ryggraden kommer olika nervrötter ut och fortsätter ut i kroppen (PNS). Olika nerver styr olika funktioner i olika delar av kroppen.
Två ställen i ryggraden är inblandade i just benhinneinflammation: T10-L2 samt L4-L5.
T10-L2, det vill säga övergången mellan bröstkorg och ländrygg, därifrån urspringer de nerver som reglerar cirkulation i området i underbenet där benhinnesmärtan sitter. Även cirkulation till säte, lår, vader och fötter, det vill säga hela underkroppen, styrs från detta område i ryggraden. Ni som läst flera av mina artiklar, känner säkert igen att detta område (T10-L2) ofta är aktuell vid många löparskador.
Det är autonoma nerver (icke viljestyrda) som urspringer från ryggraden T10-L2, som alltså påverkar cirkulationen. Man kan förenklat säga att om ryggraden i detta område inte har full rörlighet, så kommer nervroten att ha sämre utrymme att komma ut mellan kotorna. Detta kan medföra att det skickas det ut signaler (sympatiska) om vasokonstriktion, det vill säga kärlsammandragning i underkroppen. Dessa signaler reglerar dimensionen på blodkärlen i området. Denna signal fortsätter att skickas ut så länge man inte ”trycker på stoppknappen” och återställer till normal funktion. Att trycka på stopp/återställa gör man på behandlingsbänken, troligen genom manipulation. Jag skrev mer om detta i inlägget om andning.
L4-L5, det vill säga övergången ländrygg och bäcken (ryggraden och korsbenet) där sensorisk och motorisk innervation för framsida/insida underben urspringer. Det vill säga både nerver med signaler och info från kroppen till hjärna och ryggmärg (sensorisk) och nerver med signaler från hjärna och ryggmärg ut i kroppens muskler och organ (motorisk) urspringer från L4-L5 i ryggraden.
Jag hoppas du fick en tydligare bild av vårt nervsystem i detta inlägg. I den tredje och avslutande delen av benhinneinflammation, får du tips på behandling och (p)rehab-övningar som gör skillnad.