I serien om Hälsporre finns två delar:
- Fakta och Myter om Hälsporre (Plantar Fasciit)
- Fri från Hälsporre (Plantar Fasciit) – Går det?
Förord
Efter mitt förra inlägg om hälsenebesvär, passar det nu bra att skriva mer om Plantar Fasciit, eller hälsporre som det heter på svenska, då dessa skador har en hel del gemensamt.
Jag ska åter nämna att mitt sätt att beskriva och se på skador och rehabilitering av dessa är delvis nytänkande och inte alltid det du möter på alla kliniker. Jag har inför varje text kollat upp det senaste inom forskningen. Jag har lagt in nervsystemet som en viktig pusselbit i skadedjungeln, då våra muskler och organ styrs via våra nerver.
Jag skriver mycket om våra leder (t ex. mellan våra kotor men även lokalt) som behöver ”normal” rörlighet för att fungera. Ledernas rörlighet och funktion påverkar nervernas funktion. Så det handlar inte enbart att ha starka muskler, utan att hjärnan kan kommunicera och rekrytera musklerna på rätt sätt via nervsystemet.
Det är (tyvärr) inte på detta sätt man idag lär ut om skador på vare sig sjukgymnastutbildningen eller naprapathögskolan, men jag är övertygad om att en förändring är på väg inom behandlingskåren inom kort. Det tar alltid tid innan forskningsresultat används praktiskt i verkligheten. Det finns dock behandlare och tränare som i flera år jobbat på detta sätt med stor framgång. Både vetenskap och beprövad erfarenhet finns bakom. Sen är det fritt för dig som läsare att välja om du vill ta till dig detta tänk eller inte.
”Om du alltid gör det du alltid gjort, får du det resultat du alltid fått”
Kanske du är beredd att prova något nytt? Vad är det bästa som kan hända?
Våra fantastiska fötter
Våra fötter är fantastiska skapelser: vi har 26 ben (hela vårt skelett består av 206 ben, så en fjärdedel sitter alltså i våra fötter!), 20 muskler och 33 leder i varje fot – och då har jag inte ens nämnt de muskler och leder som finns i underbenet som i allra högsta grad påverkar och hjälper till i fötternas flesta rörelser. Inte konstigt om något börjar krångla!? Framför allt som vi inte alltid tar hand om våra fötter så bra. Jag hoppas att du som följer mig i sociala medier och här, börjat med fotstärkande övningar!? Gör det idag om du tvekat tidigare! Börja nu och gör det 5 min/dag i 3 veckor och utvärdera vad du fått för resultat. Har nervtrådarna börjat hitta/koppla rätt? Märker du skillnad? Du hittar några bra övningar att börja med här!
Fakta och myter om hälsporre (Plantar Fasciit) eller Plantar Fasciitis på engelska.
Namnet plantar fasciit på latin: där plantar står för fot, fasci för sena och it för inflammation. Så namnet syftar till att det skulle vara en inflammation i plantarfascian, bindväven som håller upp fotvalvet och förbinder hälbenet med tårna.
Det är dock en myt att där skulle vara en inflammation, men visst är plantarfascian påverkad och personen har smärta, ingen tvekan om det. Studier där vävnadsprover har tagits på personer med plantar fasciit/hälsporre visar att det sällan finns inflammationsceller i området och därmed är där ingen inflammation. Med andra ord hjälper inte preparat såsom Voltaren mot hälsporre, men mer om det i min andra del.
Jag kommer att använda mig av namnet hälsporre i min text vidare.
Symptom
Smärtan är skarp och sitter på insidan under hälen (se det röda i bilden). Det gör ont när du står eller går, du klarar i princip inte av att springa eller hoppa. De första stegen när du går upp på morgonen eller när du suttit stilla en längre tid gör riktigt ont. Ibland lättar smärtan när du gått en stund, men inte alltid.
Varför namnet hälsporre
En del som har hälsporre har fått en lite utväxt, en sporre, där plantarfascian fäster i hälbenet. Troligen är det ett av kroppens sätt att försöka lindra smärtan, att försöka möta den större belastningen på plantarfascian som är på spänn och är irriterad. Plantarfascian är inte elastisk och kan inte förlängas, så skelettet växer då till för att avlasta fascian. Se röntgenbilden nedanför
Man vet egentligen inte säkert varför vissa får en utväxt på skelettet, och varför andra inte får den. Så det är inte en förutsättning för skadan hälsporre. Det är faktiskt så att 32 % av människor som inte har någon smärta i hälen ändå har en sådan utväxt! Dock såg man i en studie med patienter med smärta under hälen att 89 % av dem hade en utväxt.
Orsak – vad ligger bakom – och varför hamnar plantarfascian på spänn?
Som med alla överbelastningsskador är det vanligt att smärtan under hälen uppkommer efter att man ökat på sin löpning (antal km, antal pass eller att man ökar farten) för snabbt.
Mekanismerna bakom hälsporre är liknande de som ligger bakom hälsenebesvär. Om fotvalvet belastas för hårt på insidan av foten fastnar ofta ett ben, naviculare, i nedsjunket läge. Detta händer vid överdriven pronation och/eller om musklerna i fotvalvet inte är uthålliga/starka nog att klara av belastningen den utsätts för. Fotvalvet har alltså kollapsat och plattats ut. Vad som är ”för stor belastning” är individuellt.
Om naviculare fastnar i nedsjunket läge, leder det till att hälbenet, calcaneus, pressas bakåt och stortån pressas framåt (se bilden). Detta gör att plantarfascian sträcks ut mer än normalt vilket skapar irritation i fascian. Detta kan man motverka genom fotstyrkeövningar för att stärka musklerna i fotvalvet att orka stå emot belastningen. Samt såklart att öka belastningen över tid, så fotvalvsmuskler (och kroppen i övrigt) hinner anpassa sig till den ökade belastningen. Extra viktigt att öka träningen/löpningen över tid är om du är överviktig eller tung pga. stor muskelvikt, då belastningen på fotvalven då är högre redan när du står stilla.
Problem i rygg- och bäckenleder kan också bidra med problem då nedsatt rörlighet där kan reta nerverna som sköter känsel och muskler i fötter och underben.
Nedsatt rörlighet i övergång bröstrygg/ländrygg kan även ge försämrad cirkulationen i hela underkroppen inkluderat dina fötter. Detta i sin tur försvårar läkning och försämrar funktionen. Läs mitt tidigare inlägg om andningens betydelse för cirkulation till ben och fötter.
Problem i bäckenet ger ofta en retning av ischiasnerven som kroppen försöker avlasta genom att utåtrotera hela benet. Detta ökar tyngden på insidan av foten vilket gör att fotvalvet belastas ännu hårdare och sjunker ner lättare.
I del 2 ”Fri från hälsporre – går det?” svarar jag bland annat på frågorna:
Ska jag använda skor/ilägg med pronationsskydd för att motverka ”fotvalvsras”?
Hur behandlas hälsporre? Vad ska jag göra/inte göra om jag fått hälsporre?
Hur rehabar jag hälsporre? Hur undviker jag hälsporre?
Hur kommer jag igång med löpningen efter?
Vilka behandlingar rekommenderas på marknaden och mina kommentarer om dem?