Det finns två artiklar om Mortons Neurom:
- Fakta och myter om Mortons Neurom
- Fri från Mortons Neurom – går det?
Sammanfattning om orsakerna bakom Mortons neurom
Vi har redan i första artikeln om Mortons Neurom konstaterat är det är själva nerven i framfoten som är problemet. Att nerven är förtjockad och svullen och har för litet utrymme mellan metatarsalledsbenen. Vanligt är också att ett ben i foten (cuneiforme III) har fastnat i nedsjunket läge på grund av för stor belastning då hälbenet (calcaneus) förlorat sin naturliga rörlighet. Även ryggen kan vara inblandad då nerver som urspringer från nedre ländryggen styr känsel och motorik i framfoten samt att nerver som urspringer från övergången bröstrygg och ländrygg styr cirkulationen i underkroppen (säte, ben och fötter).
Mortons neurom bildas oftast mellan 3:e och 4:e tån vid MTP-leden (Metatarsophalagealleden). Som ni ser är benen lite knubbiga just vid leden, så utrymmet är redan begränsat från början.
Behandling av Mortons Neurom
Som vanligt behöver du först diagnos och sedan behandling av en duktig legitimerad sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor (fråga efter någon som har specialkunskap om fötter och behandling av fötter).
Man bör behandla foten, återställa calcaneus rörlighet i sidled. Även mellanfoten manipuleras, då man vill få upp cuneiforme III i normalläge.
Sedan bör även ryggen gås igenom för att säkerställa att det inte finns några hinder/inskränkningar i rörligheten där. De områden som är inblandade är T10-L2 (övergång bröstrygg och ländrygg) för att optimera cirkulationen till fötterna samt L4-L5 (nedre ländrygg) för att optimera nervernas funktion som styr motorik och känsel i fötterna. Cirkulationen är extra viktig vid läkning. En nerv kräver mycket syre för att må bra och fungera optimalt. Näst efter hjärnan är det faktiskt våra nerver som behöver mest syre i kroppen för att fungera.
Kan man lugna ner/få nervknutan att försvinna?
Optimal cirkulation påskyndar läkning. När orsakerna har behandlats och återställts till normalläge, kan man över tid få nervknutan att försvinna. Både svullnaden (vätskan) kan försvinna och förtjocknaden i nervens ytterhölje kan återgå till normal tjocklek. Detta tar såklart tid och man ska nog räkna med ca 1 år innan allt kan vara ”normalt” om allt flyter på bra med behandling och rehabträning. Självklart är tiden individuell, men 1 år kan vara ett riktmärke.
Hur rehabar man Mortons neurom?
Provocera inte smärtan, gör inte något som gör ont. Det förlänger läkningstiden kraftigt. I den akuta fasen (veckor till månader) bör du avlasta foten så mycket som möjligt. Du bör minimera allt som smärtar, även att gå eller bara stå stilla (framför allt på hårt underlag) kan provocera. Undvik att belasta fötterna så mycket som möjligt under behandlingstiden.
Bra skor (med eller utan inlägg) kan avlasta. Skorna ska vara breda och väl dämpade i framfoten. Att stå på en mjuk matta (till exempel en träningsmatta) kan avlasta när du behöver stå upp.
Fotvalvets styrka och uthållighet behöver ökas genom träning. Bra övningar hittar du här.
Foten (hälbenets rörlighet och fotledens stabilitet) kan stärkas upp genom balansträning: stå på ett ben på balansbräda eller ännu hellre (om du har Mortons Neurom) på mjuk bosuboll eller vingelkudde. Jobba tills du klarar 3 x 30sek/fot med god kroppskontroll. När den akuta fasen är förbi och du klarar av att göra mer utmanande balansövningar utan att få ont, kan du t ex testa att lägga in rörelser med överkroppen eller det fria benet när du står på balanskudde/bosu. Se bilden här nedan.
Gör andningsövningar regelbundet och lär kroppen att andas så revbenen rör sig i sidled vid inandning. Detta andningsmönster hjälper att bibehålla ryggens rörlighet i övergången bröstrygg till ländrygg och därmed optimerar du cirkulationen till säte, ben och fötter. Mer om andning hittar du här.
Gör regelbundet övningar för bålstabilitet. Bra övningar och progression hittar du här. God kontroll i bålen hjälper ryggen att vara rörlig och välfungerande.
Hur undviker man Mortons neurom?
Undvika att gå med hård hälisättning
Springa med mellan/framfotsisättning i löpsteget (undvika hälisättning i löpsteget)
Undvika trånga avsmalnande skor eller höga klackar för ofta
Träna upp uthållighet och styrka i fotvalvsmusklerna
Träna upp uthållighet och styrka i de inre bålmusklerna (för att orka hålla ryggens neutrala position i alla lägen)
Lära kroppen att andas så revbenen rör sig i sidled i varje inandning
Söka hjälp direkt om du misstänker att något inte är som det ska i foten, fotleden, ryggen osv.
Kan jag springa trots Mortons neurom?
Nej inte så länge det finns smärta. Förresten kom du sannolikt inte ens tänka tanken att börja springa på grund av din smärta då nervsmärta är så överväldigande. Men om tanken nu skulle dyka upp, så gäller samma som vanligt: det är ok att göra allt som inte gör ont. Låt smärtan styra och våga vila! Du måste kunna promenera helt utan smärta för att ens börja fundera på att springa. Träna gärna alternativ konditionsträning för att inte tappa hjärtats uthållighet under förutsättning att du kan göra det utan smärta: vattenlöpning och simning kan fungera initialt, senare kanske crosstrainer eller cykel kan fungera.
Hur kommer jag igång med löpningen efter?
Lite beroende på hur långvarig och smärtsam din skada har varit. När du kan promenera 60min utan smärta, börja löpträningen försiktigt och var lyhörd för kroppens signaler. Första löppasset kan vara lätt jogg varvat med gång i totalt 10 minuter (5x1min jogg). Stegra löpningen klokt och med stort tålamod. Låt det ta tid! När du är uppe 45-60 minuter kontinuerlig löpning/pass, öka max 10 % från vecka till vecka (antingen antal km, antal pass eller fart) tills du är uppe i din normala mängd. Spring med vilodag(ar) emellan.
Se till att få tillbaka grunden och tåligheten (enbart distanslöpning) innan du testar på fart igen (intervaller). Tänk på att konditionen utvecklas snabbare än vad kroppens vävnader (muskler, senor, leder) tål. Låt hela kroppen hinna med i utvecklingen för ett hållbart resultat!
Vad kan hända om jag ändå tränar MED smärta?
Kroppen kommer då inte kunna använda sitt vanliga rörelsemönster. Du kommer med stor sannolikhet att ändra ditt sätt att röra dig, för att avlasta/minska på smärtan. Du kommer att röra dig onaturligt. Vissa muskler kommer att vara inaktiva på grund av smärta och andra kommer att jobba jättemycket. Dessa muskler som får jobba ”övertid” kommer att bli överbelastade snabbt. Inte helt otippat kommer du troligen börja få ont någon annanstans snart. Den vanligaste orsaken till skada är en gammal skada!
När ursprungsskadan (i detta fall Mortons) är läkt, kan du även behöva hjälp att hitta tillbaka till ett normalt rörelsemönster av en duktig personlig tränare, löpcoach eller idrottskunnig sjukgymnast/naprapat ed. Smärta och skador leder ofta till kompensatoriska rörelsemönster som man inte ens nödvändigtvis är medveten om själv. Man börjar röra sig annorlunda (kompensatoriskt) för att undvika smärta/belastning i det skadade området. Detta är vanligt förekommande och man kan behöva hjälp att identifiera och lära tillbaka till ”normalt” rörelsemönster med korrektiv träning. Att lära hjärnan att våga belasta foten igen. Detta gäller efter alla typer av skador egentligen.
Andra behandlingar för Mortons Neurom och mina kommentarer
Inlägg (gipsavgjutning eller prefabricerade) – Kan ge symptomlindring under läkningstiden, tar inte bort orsaken.
Operation för att ta bort neuromet – Ger tyvärr sällan tillfredställande resultat. En sista utväg enligt mig, man ska ha provat allt annat först. Operationen går i grova drag till som så att man skär bort knutan och därmed kapar man den nerven. Så med stor sannolikhet tappar du även känsel och motorik i den nervens bana på köpet. Det är nackdelen. Men har man väl testat ”alla” utvägar och smärtan är kraftig, då kan det vara ”rätt” ändå.
Stötvågsbehandling – Nej då det är nerver inblandade. Kan t.o.m. förvärra smärtan och förlänga läkningstiden.
Kortisoninjektion – Nej, då kortisoninjektion i området kan orsaka skador på vävnaden. Vävnaden kan alltså försvagas och personen tenderar också att bli oförsiktig eftersom preparaten innehåller smärtstillande substanser som förhindrar dig att känna smärtan. Du kan alltså överanstränga området utan att känna det!
Antiinflammatorisk medicinering – När nerver är inblandade är antiinflammatoriska preparat meningslösa. De biter inte på inflammation i nerven.
Stretching av stram hälsena/vadmuskulatur – Hälsenan kan inte stretchas ut! Möjligen blir den ännu mer irriterad av att du försöker stretcha. Stelhet i vadmuskler eller hälsena beror på någonting t ex. att hälbenet tappat sin rörlighet, att cirkulationen i området sviktar eller att nerverna i området är irriterade och musklerna försöker skydda genom att vara stela runt om. En stram muskel är aldrig en orsak, det är ett symptom. Du behöver tänka omvänt, hur kan jag avlasta området? Genom att först få svar på varför (hos leg sjukgymnast/naprapat/kiropraktor) och därefter rätt behandling, så kommer även muskler och hälsena att återgå när det är ”riskfritt”. Möjligen kan du jobba med dynamisk rörlighet i området, så länge du kan göra det smärtfritt. Här kan du hitta övningar.
Myter om Mortons Neurom
Kan hårt knutna skor kan ge Mortons Neurom? Nej, men de kan förvärra om skadan redan finns där. ”Lagom” hårt är bäst, löst knutna skor är inte heller bra, så foten glider inne i skon. Här kan du få tips på olika sätt att knyta skorna!
Mortons neurom är egentligen inget neurom, då neurom egentligen betyder tumör, och det är ingen tumör som är problemet utan en nerförtjockning, en knuta.
Kan höga klackar eller smala hårda skor ge Mortons Neurom? Troligen inte som enda orsak, men det kan vara en bidragande faktor. Det är till exempel inte ovanligt att kvinnliga dansare får Mortons. Alla timmar i höga smala skor eller ballerinaskor kan vara en av orsakerna.
Kan inlägg läka Mortons Neurom? – inlägg kan avlasta i den akuta fasen, men de tar inte bort orsaken, de avhjälper mot symptomet.