I serien om benhinneinflammation finns tre delar:
Del 1 Symptom, orsak, inflammation, antiinflammatoriska preparat och pronation
Del 2 Nervanatomi
Del 3 (P)rehab och behandling vid benhinneinflammation (stressreaktion i benhinnan)
Kort om benhinneinflammation
Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. Alla skelettben i vår kropp täcks av en seg hinna som kallas för benhinna (periost). Benhinnan innehåller nerver, blodkärl och lymfkärl. Du har ingen känsel (t ex smärta) i själva skelettet, utan all känsel sitter alltså i benhinnan som omsluter skelettet.
Benhinneinflammation kallas även periostit, medial tibiaperostit eller medialt tibiasyndrom (skenbenet heter tibia på latin, benhinna heter periosteum på latin och alla ord som slutar på ”it” syftar till inflammation av något slag). På engelska pratar man om shin splints eller MTSS (medial tibial stress syndrome).
Vilka är symptomen?
Du har ont längs inre kanten (insidan) av skenbenet (tibia), se bilden. Du får oftast ont vid löpning, hoppträning eller långpromenader. Till en början känns smärtan oftast efter löppasset, men vid fortsatt träning uppstår smärtan även under löppasset. Om du även har ont i vila (till exempel på natten), bör du genast söka hjälp, detta kan vara ett tecken på stressfraktur.
Vad är den bakomliggande orsaken till symtomen?
Som med alla överbelastningsskador är det vanligt att benhinneinflammation uppkommer efter att du ökat på din löpning (antal km, antal pass eller att man ökar farten) för snabbt. Vanligt är också när du börjar löpträna (från noll) eller börjar igen efter ett uppehåll.
Den exakta orsaken till detta tillstånd är fortfarande okänt. Mer studier behövs. Tidigare trodde man att det var just en inflammation i benhinnan (därav namnet), men det har visat sig att det sällan är en inflammation! Man kan nämligen se med hjälp av tester (microdialys) om det finns inflammatoriska ämnen i vävnaden, och senare studier har visat att så inte är fallet hos de allra flesta med dessa symptom. En forskargrupp i Umeå, ledd av professor Håkan Alfredson, har gjort en mängd studier på olika ”inflammationsdiagnoser” och inte hittat inflammation hos någon av patienterna. Jag fortsätter kalla det för ”benhinneinflammation” här, då det i vardagstal är det ordet de flesta känner igen.
Nyare forskning visar snarare på en smärtsam stressreaktion av benhinnan (Reshef). Benhinnan är alltså retad och irriterad. Detta ska man absolut ta på allvar, för fortsätter man träna och belasta så kan det leda till stressfraktur så småningom. Stressfraktur i just tibia (underbenet) är en av de vanligare typerna av stressfrakturer. Jag kommer skriva mer om stressfraktur i ett framtida inlägg.
Riskfaktorer för att få ”benhinneinflammation”
En av de bevisade riskfaktorerna är hyperpronation (överdriven pronation) av foten. (Reshef)
Byte av underlag på löppassen är ytterligare en sannolik faktor (om du till exempel är van att springa på skogsstigar och början träna på enbart asfalt inför ett maraton).
Din löpteknik spelar också stor roll! Om du sätter i hälen först i marken i ditt löpsteg (framför kroppen) så leder det till en överdriven pronation, och då får muskeln på framsida underben (tibialis anterior) jobba extra hårt i varje isättning och då påverkar den i sin tur benhinnan.
Tibialis anterior muskeln blir även överbelastad om du har för tunga skor.
Vad är (överdriven) pronation?
Att pronera är normalt när du går men inte när du springer! Om du springer så du sätter i framfoten först (under kroppen), så sker ingen pronation. Detta är det sätt vi på Löparakuten förespråkar och rekommenderar när vi lär ut löpteknik.
Pronation är att sätta i (utsidan) av hälen först och lämna underlaget med stortån. Du liksom rullar över hela foten. Prova nu att gå utan skor och känn efter hur du sätter i och hur du lämnar golvet. Det är sannolikt att du går på detta sätt (och du SKA gå på detta sätt!). Men du ska inte springa på det sättet.
Myter om benhinneinflammation och antiinflammatoriska mediciner
Ja den stora myten är ju att benhinneinflammation skulle vara just en inflammation, vilket det alltså oftast inte är. Detta har man sett i studier bland annat i Umeå (i studier ledda av professor Håkan Alfredsson). Istället tror man idag att benhinneinflammation egentligen är en stressreaktion i benhinnan (Reshef, referens här nedan).
Detta betyder ju också att antiinflammatoriska preparat såsom Voltaren inte hjälper till att läka skadan! Jag sticker ut hakan och säger att dessa preparat till och med kan förvärra skadan, eftersom de delvis innehåller smärtstillande substanser som förhindrar dig att få korrekt feedback från området. Du kan alltså överanstränga området utan att KÄNNA det. Sådana preparat kan möjligen vara till nytta under de första akuta dagarna för just smärtlindring vid vila. Men när du ska börja röra och belasta fotleden igen, bör du undvika dylika preparat.
Myter om pronationsskydd i löparskor
Min personliga åsikt om så kallade pronationsskor är att när vi tränar ”rätt” så behövs de inte. Satsa på din löpteknik. Öva på framfots/mellanfotslöpning och isättning under kroppen (egentligen strax framför, men tänk ”under” så blir det bra!) Du sätter i den delen av foten som är under snörningen, det vill säga framfot/mellanfot först.
Så länge du inte sätter i med hälen framför kroppen i ditt löpsteg, behöver du inte pronationsskydd i dina skor.
Parallellt med löptekniksträningen, behöver du även stärka dina fötter, fotvalv och fotleder för att stå pall för trycket/vikten i varje löpsteg. I din fotisättning, när du springer, går kraften av ungefär 3x din kroppsvikt genom foten, knäet, höften och hela vägen upp i kroppen. Detta i varje fotisättning. Om du till exempelvis väger 70kg, blir det 210kg/löpsteg!! Hur många steg tar du på en timma? Du vill slltså ha starka fötter som kan klara av den kraften. Vem sa att löpning är en ”lätt” sport?
Referenser
Reshef, N., Guelich, D.R., Medial tibial stress syndrome, Clin. Sports Med., 31 (2012) 273-290